När jag var 15 år blev jag blixförälskad i en helt underbar person, allt jag kunde komma på om honom var det bästa jag kunde tänka mig. Han var sådär lagom lång, lagom snygg, lagom intresserad av samma sport som jag och jag tycket att det var vad jag alltid drömt om. Allt jag ville var att vara nära honom.

En kväll fick jag mod och möjlighet berätta det för honom. Vi satt i en stor mörk idrottshall en kväll i oktober och viskade trötta efter en hel dags jujutsuträning med sockerhöga barn och efter ett halvdant barndisco där dj:n spelat Las Ketchups stora och enda hit alldeles för många gånger.  Jag var upprymd över att äntligen få prata med honom själv, äntligen fick jag berätta om det jag känt så länge.

Innan jag upplevde den här underbara känslan av att vara kär i en person funderade jag mycket på vem jag blev kär i, om jag blev kär i killar eller tjejer eller båda. Jag kunde de stora orden hetro-, bi- och homosexuell men kunde inte riktigt relatera till dem, vad hade de med mig att göra? När jag blev kär la jag det lite åt sidan upprymd av nuet. Men snart kom tankarna smygande tillbaka, vem blev jag kär i och varför just honom? Alla jag kände då blev kära i och tillsammans med någon av ett annat kön, det var i alla fall vad de sa och vi pratade inte så mycket om att det fanns något alternativ.

Nu är helt säker på att jag blev, och fortfarande är, kär i honom för hans underbara person, hans omtanke och för att han luktar så himla gott, inte för att han råkar var född i ett annat kön än jag. För det är väl vad de där orden, homo, bi och heterosexuell, säger? Att man blir kär i och vill ha sex med någon utifrån vilken kropp de är födda i. Jag tror inte att vi är så smalspåriga om vi bara får följa våra hjärtan och handla utanför de smalt uppsatta ramarna vi ofta lever inom.  Jag är övertygad om att alla människor kan bli förälskad i vilken annan person som helst, just för att det är personen man blir kär i och inte könet. Att tänka så gör att världen känns mycket mer öppen för mig, jag tycker att man inte behöver sätta ord på vem man blir kär i.

När jag tänker tillbaka på när jag blev kär på riktigt och tänkte att det här var personen jag alltid sett framför mig kommer jag på att det var ju skitsnack. Den här underbara människan kunde lika väl varit en lagom snygg, lagom lång och lagom sportintresserad brunett som fått mig helt på fall.

Så ja, jag tycker att man får bli och kan bli kär i vem fan som helst, det fina är ju att man varken kan eller behöver välja!