Han undrade om jag skulle låta honom kyssa mig som jag låtit honom kyssa mig i chatten, om vi möttes på riktigt. Jag svarade att det tror jag inte, och sen loggade jag ut. Jag hade inget behov av att han skulle kyssa mig på riktigt. Jag ville bara att någon skulle delta och utmana mig i min fantasi.

Jag har haft mer sex på nätet än ”på riktigt”. Det här sker på forum på nätet, genom skrivbaserade rollspel. Jag har ingen aning om vem personen på andra sidan skärmen är, allt jag ser är text framför mig. Eller på riktigt och riktigt. Det är ju på riktigt eftersom samma saker händer i kroppen, hjärtat slår och det börjar pirra sådär fantastiskt i murran. Så jag tycker det är på riktigt!

När man rollspelar så finns det ingenting man inte kan vara, ingenting man inte kan göra. Jag kan få vara andra saker som jag inte är i verkligheten. Två meter lång, till exempel. Eller oerhört muskulös. Rödhårig. Eller en varulv. Respekten för din medspelare måste ju finnas där, precis som i verkligheten, men inom ramarna av vad ni har kommit överens om är allt möjligt! För mig känns det nog så bra för det finns inga begränsningar. Rollspel låter en uppleva sådant som man inte kan, eller kanske inte ens vill, uppleva i verkligheten. Jag kan uppfylla fantasier och idéer som annars skulle få mig att skämmas ihjäl.

När jag har rollspelat har jag ofta valt att spela det motsatta könet och föreställa mig sex ur en manlig karaktärs perspektiv. Men det är ändå jag som är där på skärmen. Det är mina händer som smeker, mina läppar som kysser, min kropp som skälver av njutning efter en orgasm. Oavsett om karaktären som beskrivs är lång, muskulös och blond, eller smal, ärrad och mörkhårig. Ängel eller demon, polis eller pirat, gängmedlem eller, ja, författare! Det finns något av mig där, och jag identifierar mig i männen på skärmen, det är min njutning och min lust som de får agera ut.

Sen finns det ju vissa risker med det som är så spännande, med att inte veta vem det är som finns på andra sidan. Den trevliga och charmiga personen som precis varit med och uppfyllt dina fantasier kanske inte alls är den samma i verkligheten. Det kan vara svårt att veta var gränsen går.

När är man vänner, när vet man att man kan lita på den andre? Det vet man inte. Men det tillhör ju fördelarna med att ha sex med någon på datorn. Ett klick och så är man borta.

Massor av gånger har jag varit med om att folk inte förstår att jag är synskadad förrän jag använt vit käpp och då blir många helt handfallna. Skådar jag ett mirakel (skratt). När det behövs så använder jag en vit käpp och när jag fäller ihop den så syns det oftast inte att jag ser väldigt dåligt.

Jag har aldrig varit särskilt framåt när det gäller att träffa tjejer. Jag har aldrig trott på idén att träffa någon på disco eller på uteställen och inte heller den här grejen med nätdejting. Jag trodde länge att det här berodde på att jag var synskadad, att jag inte fattade tjusningen med det hela för att jag som synskadad inte förväntas bry mig om utseende och att jag inte kan ta ögonkontakt. En vanlig fördom som förekommer både bland personer med synskada och andra människor är att man som synskadad inte skulle bry sig om hur man själv eller andra ser ut, för man kan ju ändå inte se. Men jag tycker verkligen att det är viktigt att tjejer ser attraktiva ut utifrån min smak, och jag gillar också att klä upp mig då och då när jag vill känna mig extra attraktiv. Och problemet med ögonkontakt har jag löst med beröring istället.

Jag har haft perioder, speciellt under min tonår där jag tänkt att – Jag får aldrig någon tjej och absolut inte någon som har full syn. Visst, låter lite tragiskt men jag tror att många känner igen sig. I grund och botten handlade förmodligen de här tankarna mer om mitt självförtroende än om min synskada. Men just då skyllde jag på min synskada.

I 20-årsåldern hände plötsligt något. Då började jag tänka annorlunda och jag började inse att mycket ligger hos mig själv. Jag började söka mig ut och träffa tjejer inom de kretsar där jag hängde. Till min förvåning så började jag upptäcka att även tjejer som inte har någon synskada blev intresserade och attraherade av mig.

Ett tillfälle minns jag väl. Det var en kväll i februari när jag bestämde mig lite spontant för att gå ned till en pub i stan. Jag hade inga direkta förhoppningar utan det var helt förutsättningslöst. Jag hann nog inte mer än komma till stället förrän en tjej i min ålder raggade upp mig. Jag var väldigt misstänksam till att börja med å undrade vad hon hade för avsikter. Men efter en stund så slappnade jag av. Hon var i ett rätt stort sällskap och vi festade och hade fruktansvärt kul. Det kändes väldigt bra att man blev accepterad av hennes kompisar.

Tiden gick fort och stället stängde och vi tappade bort de andra. Vi båda kände väl att vi inte var redo för att gå hem med varandra än, fast vi ville ändå fortsätta att umgås. Så vi tog oss till en av hennes kompisar. Men vi hann inte mer än dit förrän vi hamnade själva på soffan. Jag njöt verkligen av att få känna mig bekräftad. Det var så skönt att höra någon som sa ”Du fattar inte hur snygg du är”.
Där låg vi och höll om varandra och småpratade tills vi somnade utmattade, lyckliga och berusade av närhetskänslor.

Det är svårt att inte börja känna något för en person som man skrattar så mycket med, man delar sig mycket av sig själv och diskuterar allt möjligt med. Dock hade jag sedan innan bestämt mig: jag vill absolut inte ha en flickvän! Jag vill vara fri, leva la vida loca. Har man precis kommit ut ur ett frustrerande förhållande ska man inte hoppa in direkt i ett nytt. Dock har jag ett behov av sex som måste uppfyllas och enstaka ons tycker jag inte är så tillfredsställande eller givande. Ett ons brukar i och för sig vara spännande(!) men sexet brukar inte nå så höga höjder.
Vänskapen började efter ett tag ta sig ett annat uttryck och en slags katt och råtta lek började ta form med flört, hintar och dolda budskap. Så efter en fest gick vi hem tillsammans, vi hade gjort det förut men just denna kvällen kunde inte sluta på ett annat sätt. Och det blev alldeles… alldeles underbart.
Dagen efter bestämde vi för att ta en öl på kvällen och prata ut om det som hänt. Det första hon sa efter ”hej” var ” bara så du vet så är inte jag din flickvän nu”. Inombords så jublade jag och på utsidan visade jag ett brett leende och frågade om vi då inte kan vara kk. Hon samtyckte och jag sade att vi borde ha några regler så att inte någons känslor kommer i kläm.
Regel nr 1 – Ingen berättar om någon annans ”aktivitet” utanför vårt egna kk-förhållande
Regel nr 2 – Ingen ”aktivitet” med någon annan om den andra är i närheten, ex. samma fest
Regel nr 3 – Var ärlig, ex. om man blir kär i någon annan eller vill att det ska ta slut så säg så
Yes, detta kan ju faktiskt fungera! tänkte jag.  Nu är vi helgarderade ifrån avundsjuka och annat destruktivt och kan bara ägna oss åt det sköna och samtidigt träffa andra.
Tiden rulla på, vårt kk-förhållande rulla på och parallellt kunde vi leva la vida loca. Men något som är svårt att helgardera sig ifrån är känslor. Jag tror att ett kk-förhållande bara kan gå på två sätt:
1. Någon/båda tröttnar och det tar slut
2. Någon/båda utvecklar känslor och vill mer och man går över ifrån kk till vanligt förhållande
Ett kk-förhållande kan se ut på många sätt men grundtanken är att man ska kunna njuta av sex utan att behöva binda sig. Det är dock något tillfälligt och kommer inte hålla för evigt och passar bra för unga som inte ännu letar efter sin livspartner.
För oss gick det på sätt nr 2. och vi lät känslorna ta över. Men att få ett vanligt förhållande att fungera efter ha haft ett polygamt kk-förhållande var inte det lättaste. Frågor som ”hur många hade du varit med?” och ”När senast låg du med någon annan?” dök upp. Det var ett ganska gungit förhållande som sedan tog slut. Kanske kunde det gått annorlunda om vi inte hade haft ett kk-förhållande innan, vem vet? Om någon skulle fråga idag om jag skulle göra samma sak igen skulle jag utan tvekan säga ja.

Jag tror att unga människor tar till sig det som utspelar sig i porren. De överdrivna skriken, den hårda penetreringen och dessutom längden på sexet. Många tjejer härmar nog efter de överdrivna stönen som tjejerna på porrrfilm ofta gör. Jag tror också tjejer får en skev bild av hur skönt det ska va att ligga med någon. Man ser och hör tjejens högljudda stönande och förväntar sig att det ska vara gudomligt skönt, även första gången man har sex. När man väl sedan har sex tror jag att många blir besvikna för det som man trodde skulle vara så underbart skönt inte var så skönt.

Vad jag har uppfattat kollar de flesta killar på porr i tidig ålder, och de har ofta ingen erfarenhet av sex innan så det är inte konstigt att dem tar till sig det dem ser. Men killars idéer som kommer från porren påverkar oss tjejer och det är inte alls så kul alltid.
Jag har själv varit med en kille som jag vet kollar på porr. Vi träffades sent en lördagskväll vid elva tolv tiden och han hade varit på någons förfest innan men var inte så onykter. Jag gillade killen och han mig och vi satt och myste i en svart och stor hörnsoffa nere i en källare i mitt gamla hus. Det var väldigt svalt där nere men det blev snart varmare när vi började kyssas och ta på varandra. Efter en stund var alla kläderna av och vi hade sex. Det blev inte som jag hade förväntat mig, det var rätt så tråkigt för han var sämre i sängen än vad jag hade tänkt mig och stämningen blev lite konstig. Efter sexet så frågade han plötsligt varför jag inte hade kommit. Jag blev lite förvånad, för saken var den att han inte ens hade rört mig ”där nere”, utan vi hade bara haft in och ut sex. Vad han inte verkade veta är att det inte är många % av alla tjejer som kan komma av att bara ha penetreringssex. Sannolikheten för att hamna i säng med en tjej som får orgasm på det sättet är inte så stor, så om han bara legat med tjejer som lyckats komma så enkelt så skulle jag påstå att han har haft jäkligt med tur! Han hade såklart fått den bilden av tjejers njutning från porrfilmer han sett.

Eftersom porr är så tillgängligt nu så tror jag det kan bli tvärtom i framtiden. Det är så enkelt att få fram en naken tjej eller kille på bild så man hinner inte få upp spänningen riktigt. Jag tror vi börjar bli lite trötta på att allting är så naket även om porrindustrin helt klart aldrig kommer försvinna. Men om porr inte blir lika tillgängligt så kommer både tjejer men framförallt småpojkar, inte bli så lurade och då kanske sexet också blir bättre?

Och så gick åren, och av olika anledningar blev jag aldrig ”ihop” med någon. Jag fann de sociala reglerna kring kärlek och sex ologiska, fåniga och styrda av osäkerhet och svartsjuka. Skulle en enda person få rätt att begränsa mig, bara för att jag tyckte om denne? Varför ska den personen ha ensamrätt på vissa särskilda handlingar? Varför skulle det på något sätt betyda att jag älskade någon mindre, bara för att jag kramar eller pussar någon annan av samma kön? Var går gränserna, vem bestämmer dem och varför har vi dem över huvud taget? Blir relationer bättre av att begränsa oss?

Jag var övertygad om att jag aldrig någonsin skulle kunna bli tillsammans med någon, för ingen verkade tycka som jag. Jag accepterade en framtid utan egen familj och partner, även om det gjorde ont ibland. Var det värt det? Borde jag kanske sluta vara så ifrågasättande och extrem?

Som tur var gjorde jag inte det. Istället slogs jag av den geniala idén att googla lite på alternativa sexualiteter. Jag hittade forum där det faktiskt fanns människor som satte ord på mitt motstånd emot monogami, exklusivitet och traditionella sätt att se på relationer.

Jag träffade en människa som faktiskt inte tyckte att jag var helt galen. Förvisso var han inte helt övertygad om att han skulle klara av att jag kysste, hade sex med eller förälskade mig i andra människor. Men jag och min partner har tagit det långsamt. Känt oss fram. Provat, väntat, kompromissat och pratat jättemycket.

Många tror att jag bara vill ligga runt, men så är det inte riktigt, om jag har andra relationer tar det ofta lång tid innan vi kommer till sex, det är mycket annat jag vill göra innan. Det finns en massa svårigheter med att ha flera relationer samtidigt, flera personer som man tycker om och vill vara med. Främst är det svårt att få tiden att räcka till, men inte känslorna.

Min mormor är övertygad om att vi inte älskar varandra på riktigt, eftersom vi ibland hittar andra människor vi också vill vara med. Men det gör inget, alla måste inte förstå. Vi vet till hundra procent att vi båda föredrar att kunna vara ärliga med våra känslor och uppskatta andra personer lika mycket som varandra. Jag får vara mig själv.