Jag hade inte ens börjat i först klass när jag insåg att jag hade annorlunda åsikter om relationer än de flesta andra. När jag fortfarande lekte med barbiedockor, var jag övertygad om att jag aldrig skulle kunna ha en relation med någon. Jag kunde inte för mitt liv få ihop logiken med att bara få lov att förälska mig i en enda person.
 Jag misstänkte att det inte var något jag borde prata högt om. Andra människor omkring mig förfärades av att någons partner pussat någon annan, sett porrfilm eller sagt att en annan tjej eller kille var snygg – Usch, vilket svin! Själv förstod jag inte alls vad som var grejen, egentligen.

Och så gick åren, och av olika anledningar blev jag aldrig ”ihop” med någon. Jag fann de sociala reglerna kring kärlek och sex ologiska, fåniga och styrda av osäkerhet och svartsjuka. Skulle en enda person få rätt att begränsa mig, bara för att jag tyckte om denne? Varför ska den personen ha ensamrätt på vissa särskilda handlingar? Varför skulle det på något sätt betyda att jag älskade någon mindre, bara för att jag kramar eller pussar någon annan av samma kön? Var går gränserna, vem bestämmer dem och varför har vi dem över huvud taget? Blir relationer bättre av att begränsa oss?

Jag var övertygad om att jag aldrig någonsin skulle kunna bli tillsammans med någon, för ingen verkade tycka som jag. Jag accepterade en framtid utan egen familj och partner, även om det gjorde ont ibland. Var det värt det? Borde jag kanske sluta vara så ifrågasättande och extrem?

Som tur var gjorde jag inte det. Istället slogs jag av den geniala idén att googla lite på alternativa sexualiteter. Jag hittade forum där det faktiskt fanns människor som satte ord på mitt motstånd emot monogami, exklusivitet och traditionella sätt att se på relationer.

Jag träffade en människa som faktiskt inte tyckte att jag var helt galen. Förvisso var han inte helt övertygad om att han skulle klara av att jag kysste, hade sex med eller förälskade mig i andra människor. Men jag och min partner har tagit det långsamt. Känt oss fram. Provat, väntat, kompromissat och pratat jättemycket.

Många tror att jag bara vill ligga runt, men så är det inte riktigt, om jag har andra relationer tar det ofta lång tid innan vi kommer till sex, det är mycket annat jag vill göra innan. Det finns en massa svårigheter med att ha flera relationer samtidigt, flera personer som man tycker om och vill vara med. Främst är det svårt att få tiden att räcka till, men inte känslorna.

Min mormor är övertygad om att vi inte älskar varandra på riktigt, eftersom vi ibland hittar andra människor vi också vill vara med. Men det gör inget, alla måste inte förstå. Vi vet till hundra procent att vi båda föredrar att kunna vara ärliga med våra känslor och uppskatta andra personer lika mycket som varandra. Jag får vara mig själv.